Berik Jámenov: Óner adamyna keregi – keńistik, izdenis, bostandyq

Almatyda Atyraý oblystyq Mahambet atyndaǵy akademııalyq qazaq drama teatrynyń gastroldik sapary bastaý aldy. 80 jyldyq tarıhy bar teatr, elimizdiń rýhanı salasynyń damýyna, sahna óneriniń órkendeýine úles qosyp júrgen respýblıkamyzdaǵy mańdaıaldy óner oshaqtarynyń biri. Bıyl «akademııalyq» dáreje alǵan teatrdyń dırektory Jámenov Berik Qılekeshulymen Mahambet teatrynyń búgingi tynys-tirshiligi týraly áńgime órbitken edik.
Berik Jámenov: Óner adamyna keregi – keńistik, izdenis, bostandyq

Áńgimelesken Gúlzııa Sádýaqas


Berik Qılekeshuly, Almatyǵa qosh keldińizder! Jaqynda «akademııalyq» teatr degen mártebeli ataqqa ıe boldyńyzdar. Bul dárejeni alýlaryńyz joba-josparlaryńyzdyń ózgerýine aıtarlyqtaı áser etken bolar...

Raqmet! Árıne, «akademııalyq» ataq ózdiginen berile salatyn dúnıe emes. Bul dárejege ıe bolý úshin teatrdyń shyǵarmashylyq bet-beınesi, qoıylymdardyń deńgeıi, akterlerdiń eńbegi jáne tehnıkalyq múmkindikter bir-birine saı bolyp, alynatyn dárejege laıyq bolýy kerek. Bul turǵyda bizge oblys ákimi Noǵaev Nurlan Asqaruly, Qazaqstan Respýblıkasynyń Mádenıet jáne sport mınıstri Arystanbek Muhamedıuly, Qazaqstan Teatrlary Assoııasynyń Prezıdenti Asanáli Áshimov qoldaý bildirip, Úkimettiń arnaıy Qaýlysymen  ataq berildi. Úlken jaýapkershilik júkteıtini jalǵan emes. Teatr trýppasynyń jas býynmen tolysýy, spektaklder sanynyń artýy, akterlerdiń túrli sheberlik dáristerge qatysýy, ujymnyń halyqaralyq deńgeıdegi teatr festıvalderinde baq synaýy osynyń barlyǵy biliktiliktiń artýyna áser etedi. Bizdiń trýppada aǵa, orta, jas býyn akterlerinen quralǵan 60 adam eńbek etedi. Shyǵarmashylyq quramymyzda 3 qoıýshy-rejısserimiz bar. Bas rejısserimiz Muqanǵalı Tomanov deıtin respýblıkaǵa belgili azamat. Sondaı-aq, Janat Hadjıevten dáris alǵan Janat Teltaev jáne Gúlnaz Qamysbaeva. Bizdiń ujymnyń shyǵarmashylyq jaı-kúıi osy mártebeli ataqty alýǵa ábden laıyq dep oılaımyn jáne jaýapkershilikti, bizge artylǵan senimdi aqtaý barysynda kóp eńbektenetin bolamyz.

Ómir bolǵan soń qýanysh pen qaıǵy qatar júretini belgili. Qazaqtyń birtýar azamaty Raqymjan Otarbaevtyń qazasy barshamyzdyń qabyrǵamyzdy qaıystyrdy... Atyraýda Raqymjan aǵamyzdyń atynda halyqaralyq teatr festıvali ótkizildi. Bul úrdis bıyl jalǵasyn taba ma? Ol kisiniń atyn óshirmeý, eńbegin óskeleń urpaqqa nasıhattaý jolynda teatr ujymy qandaı jumystar atqarady?

Shyn mánisinde, Raqymjandy únemi akterler izdeıdi. Halyq izdeıdi. Eki dúrkin festıval ótkizildi. Raqymjan Otarbaev dramatýrgııasy tek Qazaqstanda ǵana emes, alys-jaqyn shetelderde sahnalanyp júr. Rahańdy, R.Otarbaetyń shyǵarmashylyǵyn, bolmysyn jetkizý – bizdiń mindetimiz. Biz Rahańnyń osal tusyn kórgen joqpyz. Ómirge irilikpen kelip, irilikpen ketti. Óz baǵasyn ádil alǵan azamattyń biri. Festıvalder, árıne, bolady. Qoldaýshylary bar. Rahań áli talaı zertteledi.

Teatrdyń repertýarlyq saıasatyna toqtala ketseńiz... Teatrdyń oblystyq mádenıet basqarmasyna qaraýy –repertýarlyq qurylymǵa, repertýardyń túzilýine áser ete me?

Bir jyldyq jospar teatrdyń kórkemdik keńesimen maquldanady. Jáne keıde dramatýrgter óz pesalaryn berip, usynystar túsip jatady. Berilgen pesanyń barlyǵy oqylady. Rejısserlerimiz jáne akterlik trýppa oqı otyryp, kóńilden shyǵyp jatsa kelesi jyldyń josparyna enedi.  Kórkemdik keńes pen mádenıet basqarmasy aldaǵy jospardy bekitedi. Kórkemdik keńesten ótip, maquldanǵan dúnıege bireý qaıshy kelip, mynany qoı, qoıma dep aıtqan emes. Mysaly, jylyna 6-7 dúnıe óz deńgeıinde qoıylady. Álimiz jetkenshe halyqqa jaqsy, kesek-kesek dúnıelerdi usynýǵa tyrysamyz.

Teatrdyń shyǵarmashylyq áleýetine toqtala ketseńiz.... Teatr festıvalderinde óner kórsetý, shetelden rejısser shaqyrý, teatrǵa jas býynnyń qabyldanýy týrasynda aıta otyryńyzshy... Jalpy, jas mamandarǵa jaǵdaı jasala ma?

Shetelden rejısser shaqyrý áli jolǵa qoıylǵan joq. Biraq, biz Qazaqstandaǵy belgili rejısserlermen tyǵyz qarym-qatynastamyz.  Mysaly, búgingi «Súıinbaıdyń» qoıýshy-rejısseri Murat Ahmanov. Aldaǵy ýaqytta Ashat Maemırovti shaqyrtyp otyrmyz. Ózimizde de úsh birdeı rejısserdiń jumys jasaıtynyn aıtyp óttim. Úsheýi de bir-birinen asqan izdenimpaz, naǵyz shyǵarmashylyq adamdary. Al, festıvalderge kelsek, jyl saıyn túrli báıgelerge qatysyp turamyz. Byltyr Makedonııada óner kórsettik. Sonymen qatar, Astana qalasynda ótken Q.Súgirbekov jáne Áshirbek Syǵaı atyndaǵy teatr festıvalderin baq synadyq. Akterlerimiz sheteldegi sheberlik dáristerine qatysyp turady.

Byltyrǵy jyly Reseıde, Túrkııada óner kórsetken ekensizder. Bul saparlardyń sizderge ákelgen jańalyǵy qandaı? Esep túrindegi shara bolyp qalyp qoımady ma?

Joq, eshqandaı esep emes. Festıval úlken tájirıbe. Teatrlar festıvalge qatysýǵa mindetti. Másele oryn alý, almaý da emes. Túrli teatrlardyń, onda qyzmet jasaıtyn rejısserler men akterlerdiń, sýretshilerdiń tájirbıe almasýy mańyzdy. Festıvalder akterler sheberliginiń shyńdalýyna da septigin tıgizedi.

Bıylǵy «Sahnager-2018» Ulttyq teatr júldesinde «Úzdik menedjer» nomınaııasy boıynsha marapattaldyńyz. Bul teatrdy da uzaq jyldar basqaryp kelesiz. Óz tájirıbeńizden aıtyńyzshy, búgingi teatrǵa ne jetispeıdi?

Atyraý teatryna kelsem, biz belgili bir nársege muqtajbyz dep aıta almaımyn. Jaǵdaıdyń barlyǵy jasalǵan, qalǵany akterlerge jumys jasaý. Tehnıkalyq múmkindikterimiz jaqsy. 80 jyldyqtyń aldynda kúrdeli jóndeý jumysy júrgiziledi. Áleýmettik jaǵdaıymyz qamtylǵan. Byltyrǵy jyldyń ózinde onǵa jýyq akterlerimiz baspanaly boldy. Úıi joq, alys-jaqynnan kelgen akterlerge teatrdyń tabys kózinen túsken qarajattan páter jaldap beremiz.  Kelgen adamdarǵa eshqandaı shyǵyn bolmaıdy.

Almaty qalasyndaǵy gastroldik saparǵa toqtala ketseńiz...

17-21 sáýir aralyǵynda saǵ.18.30 da M.Áýezov teatrynda Iran-Ǵaıyptyń «Súıinbaı» tarıhı dramasyn, Shyńǵys Aıtmatovtyń «Máńgúrt», «Betpe-bet» dramalaryn, Esenjol Dombaevtyń «Kelin» muńdy komedııasyn, Raqymjan Otarbaevtyń «Bas» dramasyn kórermen nazaryna usynamyz. Sonymen qatar, Ǵ.Músirepov teatrynda saǵat 11.00 de «Maýglı» ertegisin kishkentaı kórermenderimiz úshin sahnalaımyz.

Gastroldik saparymyzdy ashatyn Iran-Ǵaıyptyń «Súıinbaı» tarıhı dramasy alǵash ret bizde, ıaǵnı Atyraýdaǵy Mahambet teatrynda sahnalandy. Bul qoıylymdy Memlekettik syılyqqa usyndyq. Úlken jumys jasalǵan, aýyz tolyp aıtarlyq  aýqymdy dúnıe boldy. Jalpy, óner úshin izdenis eń basty nárselerdiń biri dep oılaımyn.

Teatrdyń 80 jyldyǵy kúzde atalyp ótiledi eken. Mereıtoı aıasynda qandaı is-sharalardy júzege asyrý josparda bar?

Qazaqstan Teatrlary Assoıaııasymen birlese otyryp festıval ótkizý josparda bar. Sondaı-aq, respýblıkadaǵy biraz akterlerdiń basyn qosyp, tájirbıe almasý úshin arnaıy sheberlik dáristerin ótkizip, shetelden arnaıy mamandar shaqyrýymyz múmkin. Bıyl sondaı-aq, Shyńǵys Aıtmatovtyń 90 jyldyǵy. Qazaq pen qyrǵyzǵa ortaq klassık qoı. Bul turǵyda da josparymyz joq emes.

Óner adamyna keregi – keńistik, izdenis, bostandyq. Bizde qalyptasqan jaqsy úrdis bar. Ujym bolyp belgili bir festıvalderge bara almaı qalsaq, bizden barǵan bir shyǵarmashylyq ókili ótken shara týraly, onyń jańalyǵy, tájirıbesi jóninde kelgen soń mindetti túrde áńgimelep beredi. Materıaldyq jaǵdaıda shyǵyn ákelýi múmkin, biraq, teatrǵa, óner adamdarynyń ári qaraı ósýi úshin paıda.

Ashyq áńgimeńizge raqmet, aǵa! Shyǵarmashylyq tabystaryńyz molaıyp,  bıik belesterdi baǵyndyra berińizder!