Maqala
«Lır Patsha»: Bolǵan eken úsh qyzy ákesiniń
Elik Nursultan qazaq drama teatrynyń kórermenderine úırenshikti spektaklderden múldem ózgeshe dúnıelerdi usynýda
Bólim: Teatr
Datasy: 12.02.2017
Avtory: Ольга Малышева
Maqala
«Lır Patsha»: Bolǵan eken úsh qyzy ákesiniń
Elik Nursultan qazaq drama teatrynyń kórermenderine úırenshikti spektaklderden múldem ózgeshe dúnıelerdi usynýda
Bólim: Teatr
Datasy: 12.02.2017
Avtory: Ольга Малышева
«Lır Patsha»: Bolǵan eken úsh qyzy ákesiniń

Jas rejısser Elik Nursultannyń «Lır Patshasy» bıylǵy jylǵy halyqaralyq «Otkrovenıe» teatr festıvaliniń qazaqstandyq baǵdarlamasyna engen qazaq tilindegi birden-bir spektakl.

M.Áýezov teatrynyń kezekti rejısseri, Bolat Atabaevtyń shákirti Elik Nursultan qazaq drama teatrynyń kórermenderine úırenshikti spektaklderden múldem ózgeshe dúnıelerdi usynýda. Onyń qazaq teatryna degen kózqarasy shymyldyqtyń eki jaǵyndaǵylar da árkez qabyldaı bermeıtin erekshelik pen ózektilikke ıe.

Rejısser traktovkasy boıynsha Shekspırdiń «Lır Patshasynan» tek bes keıipkerdi qaldyrdy: Lır, Gonerılıa, Regana, Kordelııa men Kent. Ol dekoraııadan, dramatýrg jazǵan dáýirdi syrtqy forma arqyly sýretteýden bas tartty, al sıýjetten eń negizgi oqıǵa – patsha men qyzdarynyń arasyndaǵy ózara qatynasty ǵana qaldyrdy. Nátıjesinde: árkim óz taǵdyryn ózi buzady dep keletin Shekspır ósıeti arqyly adamı kemshilikterdi batyl, ári zamanaýı túrde jetkizgen támsil paıda boldy.

«Lır Patsha» - jyn oınaqtyń ár túrine baı spektakl. Bul jyn oınaqtardyń árbiri keıipkerlerdiń ózine ǵana tán ári ózgeshe erekshelikke ıe. Bir jarym saǵat boıǵy monologtarǵa, dıalogtarǵa, sımvoldarǵa, allıýzııalar men qaqtyǵystarǵa toly sóz shoǵyry, sahnada bolyp jatqan jáıtterdiń jan-jaqtylyǵy Feısbýk lentasyn eske salady.

Spektakldegi Lır rólinde kıno jáne teatr salasynda Qazaqstan tarıhyndaǵy eń eleýli keıipkerlerdi somdap júrgen akter Dýlyǵa Aqmolda oınady. Negizgi keıipkerlerdi somdaý arqyly alǵan úlken tájirıbe men jaýapkershilik rejısser Elik Nursultan oılap tapqan álemnen óz orynyn anyqtaǵan akter Dýlyǵany kórsetti. Ol Áýezov teatrynyń trýppasyna úırenshikti sahnada ómir súrý tásilinen alystap naqty, ári shynaıy oıyn kórsetýi arqyly Mádenıet mınıstrligi jasaıtyn «tosyn syılarǵa» qaramastan memlekettik teatrǵa degen maqtanysh sezimin oıatady.

Aqmolda – spektakl boıynsha jupsyz oınaıtyn jalǵyz akter: patsha qyzdarynyń jáne graf Kenttiń rólin somdaýshy akterler qoıylym sońyna deıin kezekpe-kezek juptaryn aýystyryp otyrdy. «Lır Patsha» kenetten taǵy bir mánge ıe bolady (saıası deýge keledi) – kóshbasshynyń janyna kim kelse de senarıı tolyǵymen tek patshanyń quzyrynda ekeni kórsetiledi. Jalpy, basqarýshy men onyń taqqa talasqan úsh qyzynyń sahnaǵa shyǵarylýy klassıkalyq jyltyraýyǵyn alyp tastaǵanda shyn máninde óte batyl akııaǵa uqsaıdy. Osy kezde Elik Nursultannyń óner akademııasynda kimnen tálim alǵany eriksiz eske túsedi.

Bir qaraǵanda «Lır Patsha» qarapaıym, biraq sımvoldarǵa toly. Sahnada paıda bolatyn tili joq saǵattyń túrli ıfrly betteri aýmaly-tókpeli zamandy, ne bolmasa kezeńdilikti kórsetedi. Sońǵy sahnadaǵy «altyn qıma» prınıpi boıynsha vektorlarmen bólingen «Djakonda» proekııasy dástúrli ónerdi qaıta jańǵyrtqandaı, ony kórinister men sektorlarǵa bólgendeı áser qaldyrdy, - ıaǵnı, kórermenderge rejısserdiń túpnusqamen jumys tásilin túsindirdi. Jáne sońǵy sahnadaǵy túsinikti metafora spektakldiń sońǵy núktesin qoıdy: Lır basyna jez tegeshti kıip alady. Búrkenedi.

Qysqa ári bylaısha kúrdeli emes spektaklde Elik Nursultan dıalogtarǵa qurylǵan oqıǵadan da kúrdeli dúnıelerdi aıtty. Ol memleketimizde bolyp jatqan jaıttar jaıynda, otandyq teatrlardaǵy (ózi qyzmet etetin teatr týraly da) jáne jalpylama zamanaýı óner týrasynda da óz oıyn jetkizdi.

Biraq, «Lır Patshadaǵy» eń mańyzdysy spektaklden keıin jáne sonyń tóńireginde bolyp jatqan jáıtter: spektaklge kórremender keledi, spektakldi sol Áýezov teatryndaǵy rejısserdiń kóptegen áriptesteri qabyldamaıdy, biraq «Otkrovenıe» festıvalindegi kórsetiliminen keıin kelgen halyqaralyq teatr ekspertteri qoıýshy-rejıssermen tanysýdy qalap, spektakldiń vıdeosyn suraýda. Jez tegesh - ázirge qazaq teatry týraly emes.